Inatt har du sovit så länge så jag blev orolig, mellan 22.30 - 09 , jag vaknade vid sju och kunde inte somna om för jag lyssnade efter ljud från dig och vid åtta var jag tvungen att gå upp och se att du andades, är lite nojig men kan inte låta bli.
När du sedan hostade till vid nio så gick jag upp och möttes av ditt fina leende och att du låg och lekte med dina fötter i sängen, vilken lycka det är.
Efter en flaska mjölk och lite mys i soffan så tror jag att du är lite smånanig igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar